Mild debatt på Kontrast

Bildcheferna Sofie Isaksson, Nerikes Allehanda och Mats Strand, Aftonbladet la ut texten om vad som är en bra bild, egentligen.

För att vara en framtidsdebatt var det ovanligt många gamla sanningar som upprepades när PFK och SFF bjöd in till paneldebatt på galleri Kontrast i Stockholm. De fyra bildcheferna i panelen förmedlade alla liknande bilder: Fotograferna är duktiga och jobbar hårt, men resurserna räcker inte alltid till.

På grund av brist på tid och pengar letar bildredaktörerna gärna efter fotografer med bredd. När de tillsammans gjorde en lista över önskvärda egenskaper innehöll den punkter som påläst, bra på att ta folk, "en medmänniska", nyfiken, passionerad, allmänbildad, ett utvecklat bildspråk, empatisk.

– De måste vara beredda att ta alla slags uppdrag - sport, politik och kultur, sammanfattade Mats Strand, bildchef på Aftonbladet.

Den ende som hade avvikande åsikt om behovet var bredd var Martin Johansson som är AD på tidningen Fokus. Han anlitar bara frilansar och letar tvärtom efter de hårt nischade fotograferna. Rätt person för varje jobb, inte några få som klarar allt.

Annars var det en snäll debatt med få motsättningar. Moderatorn Paul Frigyes, till vardags reporter på tidningen Journalisten, var mild i sina frågor.

Hetast blev det när Aftonbladets Mats Strand lyfte fram Magnus Wennmans surfreportage som ett bra exempel på god bildjournalistik några minuter efter att han förklarat att han helst ser att "så lite som möjligt" görs i bildbehandlingen.

På en direkt fråga om hur han fick Wennmans hårt photoshoppade jobb att gå ihop med sina bildbehandlingsideal svarade han lite uppgivet att "det gör väl inte det".

– Men vad säger ni till era fotografer? frågade Kamera & Bilds chefredaktör Magnus Fröderberg som satt i publiken. Ni måste väl tala om vad som gäller, var gränsen går? Får de till exempel klippa och klistra?

– Klippa och klistra skulle jag säga att vi inte gör, svarade Mats Strand och hänvisade till att bildpolicyn just nu är under omarbetning.

De vassaste frågorna kom från publiken. Mikkel Ørstedholm, lärare vid Biskops-Arnö, efterlyste undersökningar om hur bra bildjournalistik påverkar tidningsförsäljningen.
   – Bra bilder är en satsning som lönar sig i längden, men det säljer inte lösnummer, kommenterade Martin Johansson från Fokus. Därför är det så synd att redaktörer ibland drabbas av panik och ensidigt skriker efter mer färg, mer ansikten och mer ögonkontakt.

Comments

[Adam Haglund]

Tack för rapporten! Intressant att ta del av vad som sägs och tycks i fotosverige.

[Fredrik Johansson]

Vet inte om jag tycker att det var så varmt eller hett i samtalet/diskussionen. På det hela taget rätt intetsägande, fast jag gick tidigare också så jag kan ju ha missat nått.

Tyckte inte att det handlade om hur vi ska driva bildjournalistiken framåt utan mer om hur vi ska lyckas bättre att sälja in matrial till tidningarna.

Störst behållning var att se Sofie visa tre uppslag i NA. Hade aldrig trott att en liten tidning som de skulle våga göra nått sånt.

Mvh
Fredrik

[Göran]

Nej, det hetaste var ljumt.

[Pawel Flato]

Jag har själv varit med om anordna samma slags evenemang förr om åren. Det var samma visa då. Det är förstås bra att tala med bildcheferna och det ska göras då och då.
Problemet är dock att bildchefer sällan har särskilt mycket, om ens någon, faktisk makt över det journalistiska arbetet. De har makt över det dagliga arbetet, men inte över de stora övergripande frågorna. De ingår med ytterst få undantag i redaktionsledningarna, där de avgörande besluten fattas.
Vill man diskutetra bildjournalistikens framtid bör man bjuda in de som faktiskt besitter den yttersta makten - redaktionsledningarna.

Fint med ett referat Göran, tackar för det. Jag tyckter att Martin på Fokus är inne på helt rätt spår - specialiserade fotografer. Precis som de skrivande journalisterna är specialiserade.
(Däremot brister Fokus ofta i att sätta ut namn på fotografer.)

Stora tidningar som Aftonbladet, med flera uppenbarligen, tror fortfarande på den omnipotente fotografen, som ska kunna leverera kvalitet i alla sammanhang. Varför man tror detta om fotografer, men inte om skrivande är för mig en gåta. Hur ofta skickar man en teaterrecensent för att bevaka en börsintroduktion?

Föreställningen om denna "superfotograf" är helt enkelt ekonomernas våta dröm och journalistikens mardröm.

Lägg ner bildredaktionerna och låt fotograferna specialisera sig.
För vem kan föreställa sig t.ex Aftonbladet eller Svenska Dagbladet med en "Textredaktion"?

//Pawel Flato

[anonym]

Har vikarierat på Aftonbladet och vet med säkerhet att det klipps och klistras, iallafall på featureavdelningen. Dessutom anser jag iallafall att det skapas nya bilder när det mörkas ner helt kring det som är fokus i bilden, så man t ex inte ser den närvarande publiken och omgivningen på en stadionbild. Hoppas nya policyn blir bra!