Jag saknar inte mycket från de gamla kamerorna som gick på film istället för minneskort. Men blindbilderna skulle jag gärna ha tillbaka, ni vet de där meningslösa rutorna som man brände av för att mata fram en nyladdad film till ruta ett. Inte för att det nödvändigtvis är bra bilder, mer för att det är som att ligga på rygg och associera fritt till moln.
Från gång till annan får jag digitala blindskott, av orsaker som jag inte alltid lyckas reda ut i efterhand. Då händer det att jag fastnar i molnläget igen.
Kommenterar du? Vill du slippa att surfa hit titt som tätt för att se om någon svarat på ditt inlägg? Prenumerera på kommentarer via RSS istället. Länk finns överst i varje kommentarlista.
Ja, visst var de kul de där frammatningsrutorna! Jag hade en gång i tiden en idé om att göra en utställning med dem.
Nuförtiden får jag nöja mig med "bilder tagna av misstag utan att jag vet om det". Oftast av mina egna fötter när jag går. Kanske en utställning med dem?
....eller kanske inte.
Posted by: Thomas Nilsson | den 14 december 2007 at 17.40
Utställningsidén hade jag också en gång. Kanske lika bra att frammatningsrutorna försvann?
Mina nya slumpskott kommer nog oftast till genom att jag kommer åt vertikalavtryckaren oavsiktligt.
Posted by: Göran | den 14 december 2007 at 18.38
Det är min övertygelse att om en framgångsrik, internationellt verksam, snygg, smart och allmänt beundrad pressfotograf skulle ta fram västen ur garderoben så skulle resten av världen följa efter.
Värt ett försök?
Posted by: Göran | den 14 december 2007 at 18.41
Läste internationellt verksam och trodde för ett ögonblick att du menade mig men när jag såg de andra kriterierna insåg jag att det är någon annan som får slåss för fotovästens framtid :-)
Posted by: Thomas Nilsson | den 14 december 2007 at 22.27
Och ödmjuk, skulle jag tillägga.
:-)
Posted by: Göran | den 14 december 2007 at 22.33